Kunskapsbank · Källare

Vita utfällningar på källarväggen — vad saltet berättar

Det vita, pudriga eller kristalliska på källarväggen är sällan mögel — det är salter. Och salterna är ett kvitto på något viktigare: vatten vandrar genom väggen.

När vatten rör sig genom murverk eller betong löser det salter ur materialet och ur marken utanför. Vid väggens insida avdunstar vattnet till rumsluften — men salterna kan inte avdunsta, utan blir kvar och kristalliserar på ytan eller strax under den. Resultatet är de vita beläggningar som kallas saltutfällningar eller salpeter: ibland som ett tunt puder, ibland som fluffiga kristaller, ibland som hårda skollor som trycker loss färg och puts.

Skillnaden mot mikrobiell påväxt är oftast enkel att se: utfällningar är vita till gråvita, kristalliska eller pudriga och sitter på eller i ytskiktet, medan påväxt är fläckvis, ofta grå, grön eller svartaktig, och följer fukt- och näringsrika ytor. Osäker? En utredning skiljer dem åt snabbt.

Budbäraren, inte problemet

Att borsta bort saltet och måla om är att skjuta budbäraren: utfällningarna kommer tillbaka så länge vattentransporten pågår. Frågan som ska besvaras är varifrån vattnet kommer — kapillärsugning från grunden, en dränering som gjort sitt, ytvatten som leds mot huset, eller en punktläcka. Svaret avgör åtgärden, från justerad marklutning och fungerande stuprörsavledning till omdränering.

En särskild varning: täta inte källarväggens insida med täta färger eller skikt utan utredning. Då stängs vattnet inne i väggen, fuktnivån i murverket stiger, och problemet flyttar — ofta uppåt i väggen eller in i golvet. Rätt ordning är som alltid: mät, hitta källan, åtgärda den — och låt sedan väggen torka ut och visa att åtgärden fungerade.

Känner du igen dig? Läs om avfuktning av källare — eller beskriv vad du ser, så tar vi det därifrån.

Läsningen tar dig en bit. Mätningen tar dig i mål.

Boka utredningEller bli uppringd